Historik 1885-1985

Tidevarv komma
tidevarv försvinna
släkten följa släktens gång
Aldrig förstummas tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång

Detalj från altarmålning i Helgeandskyrkan av Curt Wiberg (1956)

Skåden liljorna på marken
sen på fåglarna under himmelen
Gamla altartavlan är gjord av konstnär Lisbeth Andersson (1989)

___________________________

Valda delar ur Visby Missionsförsamling 1885-1985 av Torsten Molin

Bakgrund

Redan tidigt berördes Gotland av 1800-talets stora andliga folkväckelse. Trots vårt isolerade läge ute i havet fick väckelsen ett genombrott redan i mitten av seklet. År 1858 förrättades de första vuxendopen på Gotland och är 1856 tillkom Gotlands Missionsförening (EFS). På 1860-talet fick metodismen en stark utbredning och Visby metodistförsamling är en av de äldsta i Sverige.

Men samtidigt som väckelsen gick fram och människor började studera Guds ord på ett nytt sätt, framkom olika synsätt på hur Guds ord skulle tolkas. Främst var det olika åsikter om försoningen och om sättet för nattvardens rätta firande som dryftades. Här kom P.P. Waldenström med nya tankar, som väckte stort uppseende och föranledde livliga diskussioner. Särskilt inom Gotlands Missionsförening bröt sig meningarna starkt och till slut kom det till en öppen brytning. Efter ett missionsmöte i Visby år 1877 gick ett antal medlemmar i missionsföreningen, som omfattade Waldenströms åsikter, ur föreningen. Dessa bildade i januari 1878 Gotländska Missionsförbundet.

Till det nybildade Gotländska Missionsförbundet anslöt sig snabbt troendegrupper från framför allt södra Gotland. Efter fyra år (1882) antecknades att förbundet bestod av 26 friförsamlingar. Bland dessa 26 församlingar fanns också församlingen i Visby.

Denna församling, som alltså var en föregångare till Visby missionsförsamling, hade grundats i slutet av 1870-talet. I ett protokoll frän Gotländska Missionsförbundet år 1882 anges att församlingen i Visby hade 19 medlemmar. Men församlingen förde en tynande tillvaro. Ekonomin var dålig, inre strider och svåra syndafall förekom. Härtill kom att fiendskapen utifrån var mycket stor. "Metodister, baptister, missionsföreningens medlemmar och de statskyrkligt sinnade förenade sig med världen i att fördöma och förkättra de s.k. Waldenströmarna." Gotländska Missionsförbundet förlorade också förtroendet för församlingen och samverkan upphörde. På vintern 1885 upplöstes församlingen.

En kort tid därefter framställdes yrkande om att en ny friförsamling skulle bildas i Visby och den 27 september samma år grundades Visby missionsförsamling. Fram till år 1944 bar den namnet Visby friförsamling.

Den ledande vid församlingens tillkomst var den 35-årige bokhandlaren P.A. Wassberg. Han var född i Åmål år 1850 och blev efter en stormig ungdom frälst och började förkunna Guds ord i sin hembygd. År 1865 erhöll han kallelse att bli predikant i Norra Dals östra missionsförening. Denna tjänst innehade han sedan i tre år. Genom försakelse, hårt arbete och ständiga resor blev hans hälsa bruten och han måste upphöra med predikoverksamheten.

År 1883 kom Wassberg till Visby för att söka återvinna sin hälsa genom en kur vid Visby badanstalt. Han blev frisk och bosatte sig sedan i staden och öppnade missionsbokhandel. Firman finns ännu kvar, nu under namnet Wessman och Petterssons bokhandel. Småningom började Wassberg åter predika och han blev den förste predikanten i Visby missionsförsamling.

Wassberg skildras som en kraftnatur, som inte skrädde sina ord, när han visste att han kämpade för en rättfärdig sak. Hans missionsintresse är också omvittnat. En minnestecknare skriver om honom: "För sin gedigna karaktär och för den gudsfruktan i handel och vandel, som kännetecknade honom, blev Wassberg högt aktad av alla som kom i beröring med honom och han var mycket avhållen av envar." Wassberg var också en av grundarna till Gotlands soldatmissionssällskap. Han dog den 7 oktober år 1922 hos en dotter i Falköping.

Den 27 januari 1887 skriver Wassberg den unga församlingens första årsberättelse. Han ger där en återblick på församlingens första verksamhetsår och skriver bland annat följande:

"Den lilla och på allt sätt oansenliga plantan, föremål som den är för djävulens raseri, som har svurit den döden, har alltsedan dess fått åtnjuta den gode vingärdsmannens trogna vattnande och vård, så att den icke blott kunnat behållas vid liv utan också tillväxt i inbördes kärlek och förtroende syskonen emellan, samt utvidgas till ett litet träd, där åtminstone någon av djävulen jagad sparv funnit skydd."

Församlingen grundades av tio personer och under det första verksamhetsåret ingick 9 personer och lika många inflyttade från andra församlingar. Efter ett år omfattade alltså församlingen 28 medlemmar.

Församlingsordförande

Peter Wassberg 1885 - 1893
Anders Gustaf Lindqvist 1894 - 1897
Mathias Jönsson 1897 – 1899, 1900 - 1901
Olof Edvard Jakobsson 1899 - 1900
Jakob R. Björkqvist 1901 - 1912
L. Olsson 1912 - 1913
G. Gunneson 1913 - 1918
Anders Stål 1918 - 1926
Harry Ericsson 1926 - 1960
Torsten Molin 1961 -

NÅGRA VIKTIGA DATA I VISBY MISSIONSFÖRSAMLINGS HISTORIA

1885 27 september. Visby missionsförsamling grundas av 10 personer. Söndagsskola och syförening startar.

1890 Invigs Norra missionshuset (Helgeandskyrkan).

1894 Församlingen antar stadgar och väljer styrelse på fem personer.

1895 Börjar sångkören sin verksamhet (årtalet osäkert).

1900 Antalet medlemmar uppgår till 68 personer.

1906 Ungdomsföreningen bildas. Första mötet den 1 april.

1908 Söndagsskola startar vid Lindängen. Upphörde 1925.

1911 Söndagsskola på Österby i M. Holmbergs hem. Upphörde är 1927.

1912 Medlemsantalet uppgår till 100 personer.

1913 Gotländska Missionsförbundet överlämnar Norra Missionshuset som gåva till församlingen. Kyrkan byggs om.

1917 Byggs pastorsbostaden. Pastor Rickard Furustam flyttar in.

1918 Juniorföreningen bildas 27 januari. Norra Missionshuset byter namn till Helgeandskyrkan.

1921 Söndagsskola startar i Bro. Tiondeofferhögtider införs.

1922 193 medelemmar, varav 52 nya under året. På Annandag Pingst intas 35 medlemmar på bekännelse.

1925 Bro missionshus invigs på Palmsöndagen.

1930 142 medlemmar.

1936 VP- och VF-arbete upptages (VP vilande åren 1940 - 1945).

1940 129 medlemmar.

1944 Församlingen ändrar namn till Visby missionsförsamling.

1945 Riksevangelist Berthil Paulson leder seriemöten. Församlingen beslutar renovera kyrkan.

1947 Renoveringen påbörjas. Pastor Gösta Ohlsson död.

1948 Pastorsbostaden rustas upp och får badrum och WC. Kyrkan får vattentoaletter.

1949 Söndagsskolbussen startar. Evangelist John Carlstig leder möten.

1950 102 medlemmar.

1956 Kyrkan återinvigs efter upprustning och viss ombyggnad.

1957 Ungdoms-, juniorföreningen samt VP och VF sammanslås till
ett gemensamt SMU. Första ungdomsrådet väljs.

1960 101 medlemmar.

1961 Samarbete inleds med Dalhems missionsdistrikt.

1962 Bro missionshus överlåts på Smyrnaförsamlingen Visby.

1963 Riksevangelist Paul Haglid verkar i församlingen under tre veckor.

1964 Förmiddagsgudstjänsten på Kristi Himmelsfärdsdag sänds i radio.
Missionär Karin D. Johansson reser till Kongo för första gången.

1967 Martebo missionsförsamling uppgår i Visby missionsförsamling. Församlingen köper SMU-gården, invigning 16-17 september.

1970 123 medlemmar. Reste Karin D. Johansson till Kongo för andra gången.

1971 Reste Gunilla och Willem Koelega till Indien för att medverka
i SMU:s brunnsborrningsprojekt. Församlingen köpte en ny orgel Ahlborn, 30 stämmor, elektrisk.

1972 SMU i Stockholms distrikt anordnar sommarby i SMU-gården. Statsminister Olof Palme ställde upp för en frågestund om kristendom och socialism.

1973 Sommarby i SMU-gården för andra gången.

1974 Olle Hammarberg börjar som vaktmästare.

1975 Ruben Olander tillträder pastorstjänsten. Eva Backman börjar som ”ettåring”. Kyrksalen rustas upp. Golvet slipas och 20 nya kyrkbänkar anskaffas.

1976 Nytt högtalarsystem och hörslinga installeras. Lokalfrågan börjar diskuteras på allvar.

1977 Eva Backman slutar som ungdomsledare.

1978 Olle Hammarberg övergår till tjänst inom Ria. Ingemar Andersson blir ny vaktmästare. Parkeringsplats anläggs norr om kyrkan. Handikapptoalett byggs i kyrkans vestibul. Pensionärsverksamheten får en egen organisation. Karin Johansson ungdomsledare.

1982 Församlingen fattar beslut om att ansöka om tomt för kyrkbygge i kvarteret Fiskmåsen. Per Ljung ungdomsledare på våren. Kerstin Alvinge på hösten.

1983 Kerstin Alvinge ungdomsledare på våren, Kerstin Björkqvist på hösten.

1984 Ruben Olander övergår till tjänst inom Frikyrkliga studieförbundet. Ulf Krusell kallas till pastor. Kerstin Björkqvist ungdomsledare på våren.

1989 Invigning av kyrkan vid Tjelvarvägen.

SLUTORD

Församlingens första revisionsberättelse från 5 jan. 1887 avslutar revisorerna på följande sätt:

"Att Gud så rikligen välsignat denna lilla församling uppfyller oss med tacksamhet och livar i oss hoppet att Gud fortfarande skall välsigna densamma. Må så ske!"